Kunskap ska stödja unga i riskgrupp utanför skola och arbete
I Sverige finns cirka 130 000 unga som varken arbetar eller studerar, och många har stått utanför arbetslivet och studier i flera år. Av dessa är unga med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa tydligt överrepresenterade. Vilka insatser som fungerar för att stötta den gruppen unga och hur problem kan förebyggas har Forte kartlagt i två nya kunskapsöversikter.
Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning kan öka risken för att barn och unga hamnar utanför utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Det kan även försvåra en över- eller återgång i studier eller arbete. Både psykisk ohälsa och funktionsnedsättning är dessutom ofta förenade med andra sociala och ekonomiska utmaningar, vilket gör att stödbehoven hos individerna kan vara stora.
Det finns stor efterfrågan på forskning och kunskap för att hantera denna samhällsutmaning, särskilt när det gäller effektiva evidensbaserade insatser för förebyggande arbete liksom för stöd som underlättar övergången till arbete eller studier. Forte har tagit fram två rapporter som kartlagt det aktuella kunskapsläget och identifierat forskningsbehov inom området.
Viktigt med förebyggande insatser
– Forskningen visar att tidiga insatser för familjer och i förskola kan förbättra utfall senare i livet för barn i riskgrupper och barn med funktionsnedsättning. Insatserna kan vara universella och vara för alla barn, eller riktas till den här gruppen barn. Båda får positiva effekter, men det är samtidigt helt beroende av att det är hög pedagogisk kvalitet i verksamheten, säger Lidija Kolouh, forskningssekreterare på Forte.
Kunskapsöversikten om förebyggande insatser visar även på vad som är en önskvärd utbildningsmiljö: en skola som stödjer varje elev att lyckas med sin utbildning, och som upplevs som en fristad där eleverna känner trygghet, omsorg och tillhörighet. En sådan utbildningsmiljö gynnar alla barn, men är inte minst en viktig del i det förebyggande arbetet för unga med funktionsnedsättning.
Insatser för unga utanför studier eller arbete
Kunskapsöversikten om åtgärdande insatser finner stöd för tre lovande typer av insatser. Arbetslivsrehabiliterande metoder som fokuserar på praktik eller anställning fungerar bättre än traditionell arbetslivsinriktad rehabilitering med träning och förberedelser i skyddade miljöer. Kommunala ungdomsanställningar kan också fylla en viktig funktion för att främja över- eller återgång i arbete eller studier för den här gruppen unga, men forskning visar att kommuner har svårt att tillgodose deras behov av stöd. Slutligen kan så kallade multikomponenta projekt främja sysselsättning genom att kombinerar flera arbets- och förhållningssätt i en personcentrerad ansats.
– Något som framkommer i båda rapporterna är betydelsen av person- eller individcentrerade insatser. I synnerhet vid insatser för dem som hamnat utanför skola och arbetsliv är detta centralt. Varje elev och ung person behöver bemötas med respekt, och ett värdigt bemötande måste vara en viktig del av verksamheten, säger Lidija Kolouh.
Rapporterna pekar också på att det är en fördel om olika typer av insatser sker inom ramen för ordinarie verksamheter. Det vill säga att stödjande utbildningsinsatser bör göras inom ramen för ordinarie skolverksamhet snarare än anpassad skola, och att arbetsstödjande insatser hellre bör ges inom ramen för ett arbete på den öppna arbetsmarknaden än inom skyddad verksamhet.
